El Choclo

Con este tango que es burlon y compadrito 
se ato dos alas la ambicion de mi suburbio; 
con este tango nacio el tango y como un grito 
salio del sordido barrial buscando el cielo; 
conjuro extraño de un amor hecho cadencia 
que abrio caminos sin mas luz que la esperanza, 
mezcla de rabia de dolor, de fe, de ausencia 
llorando en la inocencia de un ritmo jugueton. 

Por tu milagro de notas agoreras, 
nacieron sin pensarlo, las paicas y las grelas,
luna en los charcos, canyengue en las caderas, 
y un ansia fiera en la manera de querer... 
Al evocarte...
tango querido.
siento que tiemblan las baldosas de un bailongo
y oigo el rezongo de mi pasado ... 
Hoy que no tengo...
mas a mi madre...
siento que llega en punta'e pie para besarme 
cuando tu canto nace al son de un bandoneon.

Carancanfunfa se hizo al mar con tu bandera 
y en un 'perno'' mezclo a Paris con Puente Alsina.
Fuiste compadre del gavion y de la mina
y hasta comadre del bacan y la pebeta. 
Por vos shusheta, cana, reo y mishiadura
se hicieron voces al nacer con tu destino,
misa de faldas, querosen, tajo y cuchillo, 
que ardio en los conventillos y ardio en mi corazon! 

Al evocarte...
tango querido.
siento que tiemblan las baldosas de un bailongo
y oigo el rezongo de mi pasado...

Med denna tango så uppkäftig och kaxig,
bands ett par vingar på drömmarna i kvarteret
med denna tango föddes tangon och med ett skrik
lämna den slummen på sin väg mot himlen.
Sällsam förtrollning av kärlek blev till melodier
som öppna vägar utan mer ljus än själva hoppet,
en blandning av ilska, smärta, tro och saknad
grät den med oskulden från en lekfull rytm

Från ett fantastiskt överflöd av toner,
föddes utan en tanke , käringar och tjejer,
månen i vattenpölar, svajandet i alla höfter
och en het åtrå i själva kärleken...
När jag så minns dig...
älskade tango.....
känner jag kaklet knaka i danshaksgolvet
och jag hör klagan från mitt förflutna...
Nu när jag inte längre...
har min mor mera...
hör jag henne komma smygande fram att ge mig kyssar
när din sång föds till tonerna från en bandoneon.

Carancanfunfan kryssade havet med din flagga
i en Pernod mixades Paris och Puente Alsina.
Du var kompis med kvinnotjusaren och madamen
och kumpan till rika knösen och unga tösen
Tack vare dig fick posören, snuten, busen och slummen
sina röster hörda genom din historia,
en mässa av kjolar, fotogen, stick med knivar,
som brände i hyreskaserner och brände i mitt hjärta

När jag så minns dig...
älskade tango.....
Känner jag kaklet knaka i danshaksgolvet
och jag hör klagan från mitt förflutna...